Va konstigt de förra inlägget blev. Det ligger utanpå det andra, iaf på min dator.


De roligast ehemma hos oss enligt Anton är sopskyffeln, japp...så mycket roliga leksaker men ändå är det den som är allra bäst. Han vet att den står inne i tvättstugan och så fort han ser att dörren står öppen så kryper han in och hämtar den och drar vidare med den genom hela huset. Han kan leka hur länge som hellst verkar det som, just nu har han säkert haft den i en halvtimme.

  

För någon timme sedan så knackade det på dörren och där stod fem barn i 8 års åldern ( skulle jag gissa på) Den ena av dem kännde jag igen, för det var grannpojken Gustav, men resten var okännd. De frågade iaf om de fick komma in och titta runt eftersom flera av dem hade gått på dagis här. Javisst svarade jag och poff sa det så var de i sovrummet, i köket, halvägs in på toaletten, i tvättstugan..ja dom var överallt och diskuterade hur det hade sett ut innan och va annorlunda det var nu. Anton satt mitt på vardagsrums golvet och bara gapa. De hann med att gulla med Anton i ca 2 sekunder innan de fick syn på hans lekrum å vips så var alla fem ungarna inne i hans lektällt å sedan sa någon " nu går vi ut och tittar" - JAAA!!! sa resten åsså var det ute. Efter att ha testat alla gungor och klättrar på staketet och kikat på alla buskar och pratat om vad som hade stått vart förut så kom de och knackade på och där stod grannpojken och tackade så väldigt mycket för att de fick komma och vara här. Behöver jag säga att de var de sötaste virvelvindarna till barn på länge? Efter 5 minuter var allt avklarat och det blev knäpptyst, Anton satt fortfarande kvar och gapade.