Nu var det mycket gnäll här senaste tiden, men så är det. Det kan inte alltid vara en dans på rosor. För att forstätta i samma negativa anda kan jag tala om att våran vagn som vi använt till Anton och nu till Amanda har gjort sitt. Den har varit sne och kass jätte länge. Varje gång jag ska lyfta ut den ur bilen och fälla upp den har det slutat med att jag sparkat på den för att jag varit så förbannad. Men nu lossnade tydligen något (enligt Niclas som skulle lyfta in den i bilen) och hela vagnen rasade ihop och går inte längre att anväda. Jag blev först glad men insåg sedan att jag behöver ju en vagn både på torsdag då det är kyrkisavslutning på norraberget och då vi ska till drakborgen på fredag. Jag tänker inte släpa med mig aset till dubbelvagn. Finns det någon av er läsare där ute som har en vagn till salu så kan ni hojta till. Det är alltså inte någon sittvagn jag är ute efter, Amanda är ju bara 3 månader så det behövs en som hon kan ligga i och senare sitta i.

Gjorde ett försök till att baka nu ikväll till Antons födelsedag och det gick åt skogen. Kanske berodde på att jag och Anton hjälptes åt och att Amanda låg i babygymmet brevid och skrek. Det blev lite rorigt som vanligt. Om jag gör ett nytt försök imorgon? Knappast, jag går på Ica och handlar istället! Det spelar ingen roll om jag bakar själv i lugn och ro heller. Men jag lyckas ju aldrig med något annat är annanaspaj i bakväg så det hade jag ju kunna räkna ut innan jag började. Men min snälla svägerska Anna ska baka bullar här i veckan och tårtan är beställd, resten får ica stå för.

Imorgon ska vi ner till mamma och pappa och Anton ska få klippa sig, det ser jag fram emot :)