En liten uppdatering kanske? Nu äntligen har eländet vänt och vi är snart helt friska här hemma. Amanda har kvar sin fruktansvärda hosta och kräks på viss mat eftersom det blir för mycket slem i halsen. Men annars är det pigga och glada barn och vi har äntligen kommit tillbaka till vardagen.  Jag är fruktansvärt less på att torka och tvätta!  Ja vad borde inte barnen vara?

Min lilla ynka fritid, jo Niclas har varit hemma sjuk hela veckan så det är inte många andetag jag fått och jag har både en och två gånger satt mig rätt ner och hållt för ögonen och tyckt synd om mig själv. Den tiden jag haft över jag har gått en promenad per dag och efter barnens läggning ställt mig på crosstrainen och det har varit sååå skönt! På måndag ska jag få åka till stan med M-H, bara hon och jag och jag ser sååå fram emot det. Inget speciellt, men en lunch och uträtta lite ärenden och få vara bara Emma några timmar. Nu hänger det bara på att pappa Niclas är frisk, det måste han vara!

Men imorgon ska jag och Anton på 4 års kalas för Julia (som jag även paxat åt Anton inför framtiden. Jajamen ;)
Trevlig helg på er.  

Högtider, så som jul, nyår, PÅSK, midsommar...titta här vad vi äter gott och vad vi gör. Vi visar det i bloggar och på facebook osv. Nu har många gjort helg och ska ha en unnnnnderbar lång helg med de sina. De som inte har någon då? De som är ensamma, de som är sjuka?  Är det jag som är fjantig, knäpp eller kalla det var ni vill, men jag är glad för det jag har och det kommer bli en jätte bra helg det är jag helt säker på MEN jag kan inte låta bli att tänka på dom som inte får det. Tänker så det knakar där inne, jag tänker på alla som inte har det bra och tänker så mycket så jag stundvis blir alldeles olycklig själv. Alla barn (och vuxna med för den delen) som far illa, föräldrar som dricker allt för mycket och bråkar, ja och dom som inte ens hade några föräldrar då!

Det är en sån sak som jag börjat tänka mer och mer på den senaste tiden då jag slänger upp ett inlägg, jag tänker efter en gång extra innan jag skriver, vilket resulterat i att jag inet skriva alls.. Jag har inget ut av att visa upp vad vi har och vad vi gör, varför ska jag visa det för alla andra? Jag skriver inte för min egen skull, så för vems skull skriver jag då? Sluta skriva i bloggen Emma och sluta läsa andras. Läsa inspirerande bloggar där det står något vettigt, inte sånna som min egen alltså. Och en till sak, jag lägger ut bilder på mina barn och dom har ju inte valt att vara med.

Dags att börja umgås på det viset vi gjorde för tio år sedan. Ring mig om ni vill något vett ja.

Niclas gjorde ett riktigt kap på blocket härom dagen, eller det gör han ju hela tiden tycker han själv! Men den här gången var det verkligen så. En elbil storlek "från 3 år" och man kan åka två i den, ja ni fattar. Perfekt för Anton som fyller år snart. 5000 spänn ny och han köpte den för 500 eftersom det var nått fel...som inte visade sig vara något fel, bara lite småfix på några minuter och ett nytt batteri. Vilket kap va!?

Jag tänkte unna mig något igår och for ner till stan igår för att göra mig en kap jag med. Lämnade barnen hos sin mormor och där efter tog jag siktet på birsta och tog upp jakten på en jacka. Jag hade 1½ timme på mig och kikade både på jackor och tröjor....hittade inget! Det var folk över allt och jag var alldeles snurrig i huvudet, hur kan man vara så korkad att åka dit på en söndag då det för mig bara hänger på barnvakt så är det ju bättre vilken annan dag som helst, ja förutom lördag och möjligen fredag då förståss- Hur som, det var en sån där dag då ingenting satt bra så det var som ingen idé att ens prova, helt fel dag att åka ner med andra ord. Men av någon underlig anledning så sögs jag in i nästan alla barnbutiker/avdelningar. Kom på mig flera gånger med att "nämen nu står jag ju här igen, hit skulle ju inte jag" Började bli stressad så jag drog mig mot bilen med ett par skor till Amanda, påskliljor och hårfärg.  Åkte till Dollar istället och köpte lite smågrejer till barnens påskägg innan jag hämtade upp dem och åkte hem igen. Ja vi fick ju komma iväg ialla fall och Niclas fick ju möjlighet att pyssla med Antons present i smyg.

Bättre lycka nästa gång.