Årets vårruset avklarat tillsammans med trevliga arbetskamrater. I morgon och på fredag är det jobb och jag är inte ett dugg orolig att man och barn ska vara rastlösa här hemma, de hade nämligen storstädat här hemma tills jag kom hem idag. Undra vad dom gör för nytta imorgon? ;) Ja just ja, god natt var det!

Och fåren

Feber i 7 dagar respektive 5. Hosta, kräkningar, diarré, nesselutslag, ingen aptit, trött och slö...det tar som aldrig slut känns det som. Men nu börjar vi se ljuset i tunneln för Anton är efter 8 dagar på benen och klara av att äta mat och leka. En dag till så är han friskförklarad. Amanda står på vätske, avföring, och urin schema och det känns som det håller på att vända där med. Hon har skrattat och ätit några skedar med mat...ja man blir glad för det lilla. Som ni förstår så är det bara skin och ben kvar. Amanda på sina ynka 8,2 kilo ser inte ut som en ettårig utan snarare en 6 månaders känns det som. Jag smiter ut på promenader på kvällarna då Niclas är hemma och dom sover för att få andas lite och Marie-Heléne måste vara väldigt trött i öronen på att höra på mig som inte träffat folk på 1 1/2 vecka. Men snart så är vi på gång igen

Nu kan jag inte hålla mig från min lilla paus, avslut eller vad vi nu ska kalla det. Men det här är stort för mig. Min lilla..jag menar stora kille Anton fyller 3 år om dryga månaden och det är han så glad över och har helt varit med på noterna om att storkillar INTE använder napp på natten. Idag fick rådjuren  en av dom och lillasyster resten och det var inga protester alls vid läggning ikväll. Han visade stolt tre fingrar! Inga blöjor och inga nappar, hur kunde du bli såhär stor så fort?

Direkt från Thailand. Orkidéer handlade igår förmiddag och nu på mitt köksbord, fantastiskt!  Skönt att ha mamma och pappa hemma i säkert förvar efter årets nästan tre veckors semester. Vi kanske måste spara ihop tills ni fyller 50 resp 60 och följa med då. För det måste ju vara bra med tanke på att ni åker dit år ut och år in.

Sju högar med älgbajs på gården. Spännande!!

Det här behövde vi (läs barnen)! Det märks så tydligt på Anton då det varit långa dagar bara hemma. Han blir till slut omöjlig att ha och göra med, å jag förstår honom. Jag har försökt så gott det går att hitta på lite olika saker här hemma så det inte ska bli att barnen leker med det vanliga hela dagarna. Både dom och jag blir trött av alla dockvagnsrace, bilar och böcker som det alltid leks med. Men då klockan slog 14 idag så avslutade vi våran karantän och tyckte där med att vi gjort det vi kunnat för att inte smitta vidare. Ja Niclas han har ju jobbat såklart! Undra om det ens var magsjuka föresten? Det minsta lilla slängen jag varit med om i så fall :) Som bilden ovan visar så åkte vi i alla fall till drakborgen tillsammans med barnens tremänning och hennes mamma,min bästaste barndomskompis som står mig varmt om hjärtat. Jo vi blev ju föresten bjuden på middag hos dem innan också. Efter lek blev det pyjamas för minstingen och kvällsfika för barnen i form av korv och glass, perfekt!!  Tack och god natt sa jag till barnen och startade färden hem mot Liden.  Tack för den här dagen! Och tack för att vi får vara friska!