Min kropp

Publicerat: 2010-08-17 Kl: 14:13:47 | I kategori: Allmänt


Nu har jag gjort mitt sista arbetspass för i sommar, får väl se när det blir jobba nästa gång. Lycka är att få vara mammaledig, haha.

Igår då jag skulle lägga mig och sova på jobbet (sovande jour) så hade jag lagt mig i sängen och knappat på telefonen en stund så det var dags att släcka lampan. Jag vände mig då åt höger för att sträcka mig efter mobilladdaren som låg på golvet nedanför å det knakade till i hela ryggen, det var som världens befrielse. Vände mig fort å andra sidan och det knakade till där med. Jag blev full i skratt då jag insåg att det alltid blivit samma sak då jag jobbat och vänt mig på detta vis. Tänk att man ska behöva fara på jobbet för att inse att man kan vrida och sträcka lite på ryggen för att allt ska bli lite bättre.

Då Anton var ca 3-4 månader var jag hos Anette på Kroppåzånt för en helkropps massage. Jag kan samtidigt passa på att rekomendera henne eftersom hos är toppen! Klicka HÄR! så kommer du till hennes hemsida.
Sådär, då fick vi in lite reklam ochså :) Var var jag? JO, uder den behandlingen var det inte många ställen jag hade ont på, lite stel i nacke och axlar men annars finfin. Då jag kom tillbaka efter ca ett halvår så var det stor skillnad! Till att börja med så var hela mitt bäcken snevridet och det fanns inte många ställen på min högra ahlva av kroppen som jag inte hade ont på. Det gjorde ot från fingertopparna, upp i nacken, ner genom hela ryggen, rumpan, benen, fötterna, tårna. Snack om att känna sig trasig i kroppen! Jag hade ju ont lite överallt, men att det skulle vara så illa. Men varför? svaret är enkelt...Jag gör som många andra mammor, skjuter ut höger höft och sätter Anton där. Man kan göra många saker med 1 ½ hand, tex göra välling eller röra i någon kastrull, plocka osv. Vad gör man för att bli bättre? jo man slutar skämma bort pojken. Har jag slutat? Nepp. Har jag ont? Japp!
ska jag bära så måste det vara mitt fram på kroppen. Men min kropp varken får eller orkar bära i över huvud taget just nu så det lilla mammiga goknoppen får ta och inse att om man använder benen och går med dem ( som han faktiskt kan men inte alls är speciellt intreserad av) så ska han se att man faktiskt hinner med mamma och man kan då springa iväg och hitta på spännande saker själv.

Ja nu har jag skrivit så jag fått ont i höger arm också, dags för lite vila :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0