Ska man kasta in ett inlägg kanske?

Både jag och Niclas turas om att jobba och vara hemma med Anton, men för att det inte ska bli så mycket åkande fram och tillbaka så blir det några nätter då och då nere i stan. Det blir ju extra bra för Antons mormor och morfar och farmor eftersom vi hängt med dem i snart tre veckor. Mysigt! De som däremot inte tycker det är lika mysigt är våra stackars blommor och katter.

Jag har ju köpt en ny telefon som jag försöker lära mig, en HTC Wildfire. Så nu kan man både ringa och smsa till mig, det var på tiden.  Kanske jag ska försöka på mig ett blogginlägg också? jag har ju lite fina bilder från veckan som gått men jag vet ju inte hur jag för in dem, så jag får vänta tills Niclas har tid att visa mig.

Våran lilla Anton. Ja han har varit sjövild senaste månaden men har tck och lov lugnat ner sig lite. Nu har han så mycket annat för sig som att peka och fundera...det har han ju gjort ett tag, men det är på ett annat vis nu. han pratar mycket med sina fingrar och pekar ramsa på dem, tummetott som farmor lärt honom. Han pekar och frågar vad allt är " Ädääää??? Och en klätterapa är han förståss fortfarande. Men mitt i allt funderade och klättrande så glömmer han bort sig och har tagit både ett och två steg och står själv, enda tills han kommer på sig och grabbar fort tag i något eller sätter sig.

Nu min släkt och mina vänner långt borta, nu vet ni hur det är med oss här hemma, så nu slipper ni ringa och fråga. haha, näe då..jag bara skojja. Visst är det väl roligt då man kan gå in och läsa när man bort långt ifrån varandra. Vi hade väl endå inte ringt varje vecka. För det är ju egentligen för er som jag skriver. Sedan är det ju många andra som också läser och det är ju kul det med. Vilka ni nu är?

Må så gott, tummetott