Idag har vi haft främmande hela dagen, det gillar vi. Det är så kul när folk lite spontant dyker upp, speciellt då man inte alls har någonting för sig. 

Kvällen skulle bli en bak och städkväll, fick jag något gjort? Knappast. Efter att vi ätit middag gick jag och Anton på Ica för att handla till bullbaket men då vi kom tillbaka och klockan började närma sig sju så var Anton jätte trött, så trött så han tvärslockna. Perfekt tänkte jag, nu kan jag minnsan få lite gjort men han har vaknat och skrikit, somnat om, vaknat, skrikit. Vet inte va det är på gång nu? Han har varit såhär i två kvällar nu. Mera tänder på g?, I och för sig är det mycket med att lära sig gå också så det är kanske inte så lätt. När jag tänker efter så har han ju faktiskt varit lite orolig då det varit nått nytt på gång. Lärt sig vända sig, krypa, ställa sig upp, börjap peka och säga vissa ord osv. Men nu är det som sagt bara att våga släppa taget som behövs eftersom balansen finns där för honom, men han är lite fegis. Fast det gör inte nått, känner ingen stress över det eftersom jag slipper springa och jaga honom så han hittar på hyss, nog för att han sticka iväg på alla fyra rätt så snabbt också. Men vi gör ett nytt försök till bakning imorgon istället.



Hörde en sång som man kan nynna lite på såhär på försommaren.

Den blomstertid nu kommer

♪ Den baddräktstid nu kommer, när magen är
för stor. ♫ Då valkar bara sväller,och celluliter gror. ♪ Generande
behåring, lyfts fram i solens ljus. ♫ Nej stranden verkar boring, vi
stannar inomhus. ♪ De krav som sommarn ställer, förstör vår ledighet. ♫
Vi sitter där å gnäller, fy fan vad jag e fet. ♫ Fast vem vill
motionera, när man kan sitta still. ♪ Nej låt oss revoltera, vi tar en
kaka till.