En uppdatering
Publicerat: 2010-11-25 Kl: 22:13:05 | I kategori: AllmäntHär har det inte blivit mycket skrivet.... Niclas är ledig och umgås med oss här i dagarna så vem har tid att sitta vid datorn då!? Idag har jag och Anton visat pappa Niclas kyrkis och vi har provåkt lite skoter. Imorgon ska vi göra ett besök på drakborgen. Där har vi ju varit tillsammans massor med gånger och vi passar på att åka dit nu då Niclas är ledig eftersom jag inte orkar hänga på Anton så länge. Han är så roligt då vi kommer dit. "TITTA DÄR!!!" skriker han och sedan springer han iväg och har inte ens tid att klä av sig.
Stora killen har lärt sig så mycket de senaste veckorna och jag blir så paff hela tiden över att han förstår så mycket.Konstigt det där...ett sånt litet ordförråd. Ja va kan det vara? kanske sju ord som han använder också har vi standard meningarna "vadä" ( vad är det där?) "Tittadä" (titta där!) "Mammadä" ( typ visar och frågar mig) Osv..ja ni fattar, det kan ju vara långa haranger ibland som man inte alls fattar men antal ord som han säger rätt är inte särskilt många vid denna ålder, så med tanke på det så tycker jag det är såååå fascinerande hur han isället förstår allt jag säger, förklarar och visar. Jag tänker flera gånger om dagen " men hur kunde han veta att man göt sådär" men det är väl inte så konstigt egentligen då han tittar på oss hela dagarna och det är klart att man lär sig och tar efter av det.
Hela förmiddagarna har blivit en enda lång rutin som följs varje morgon här hemma. En rutin som Anton själv skapat kan man säga och jag hänger på. Han blir ju så stolt och mallig då han får hjälpa till och göra på samma vis varje morgon. Han klappar ofta händerna åt sig själv då han gjort varje uppgift.
För den som orkar läsa och finner detta rogivande ( typ mamma, svärmor, Viktoria och kanske någon till..haha) kan läsa vidare här. Men jag har ju faktiskt släkt långt borta som jag vet brukar läsa och det blir lite för er som jag skriver också eftersom några av er sällan han möjlighet att träffa Anton.
Men i alla fall....vid uppstigning på morgonen är det först tvmys i kanske en kvart innan Anton går bort till toadörren och knackar och säger "DÄÄÄR", då är det dags för morgonbad som Anton satt i system. Allt går på rutin, först fylla på vatten i baljan, peka på badskummet ( ja det går inte att gena här inte!) Han sitter i badbaljan inne i duschen och jag står och duschar bredvid. Jag vet inte hur länge det går att göra sådär egentligen eftersom vettigast är ju att bada på kvällen. Men det beror väl lite på vad man gör under dagen också, han är ju inte ute och blir skitig på samma sätt nu som på sommaren. Men vi tvättar ju naturligtvis av honom på skötbordet varje kväll innan läggning, så han är ju ingen lortgris som får lägga sig! Ja och vi har ju det där med min mage då....jag ser snart inte Anton som sitter där nere på golvet och plaskar eftersom magen står rakt ut och det börjar kännas mer och mer trångt där inne, och varmt! Så jag behöver nog en pall snart. Men lilleman behöver ju faktiskt inte duscha med mamma sin!, det är bara det att det är så varmt och skönt att ta en dusch på morgonen och än så länge lättsamt eftersom Anton roar sig själv där nere med vattenlekar och leksaker. jaja, hur som haver.
Påklädningen är det samma med. Torka bort imman på spegeln och vinka till sig själv och göra den berömda "tokminen"
Dags för frukost och hjälper då först till att tända alla lampor i huset innan vi äter. Då han hjälpt mig tömma diskmaskinen vill han ge katterna mat och går då och hämtar och ställer tillbaka. Sedan är det dags att springa in på lekrummet.
Smyger jag in i tvättstugan så kommer han som ett skott och vill hjälpa till. Ibland blir det lite fel eftersom Anton inte alltid är med på noterna om att vi ska hänga upp tvätten utan han tror att den också ska plockas ner efteråt.
Förmiddagarna rullar som sagt på och innan man vet ordet av det så är klockan mycket och det börjar planeras och förberedas för lunchen som serveras kl 11. Oftast finns det rester får kvällen innan så det brukar inte behövas någon större ansträngning.
Som ni märker så är vi väldigt mycket för rutiner här hemma, men för det så betyder det ju inte att vi inte är flexibel bara för det. Rutiner, eller riktmärken kan man kanske också kalla det. Anton vet oftast vad som gäller och det blir sällan några problem. Han känner sig trygg och allt flyter på så smidigt.
Kvällarna är det mest rutinfasta och det går (peppar peppar) som en dans på rosor sedan några månader tillbaka.
Det känns skönt att vi har på detta vis redan nu innan bebis kommer. För blir någon av oss själv med barnen på kvällen så blir allt lite smidigare. Vi kunde ju inte ha det som vi hade det förut då en av oss gick in och nattade Anton i ungefär en halvtimme. Det skulle jag aldrig orka med och vad skulle jag göra av bebis då? Ja det slutar väl med att vi får en till kolikbebis som tänker skrika hela nätterna de första månaderna :)
Där fick ni lite uppdatering om Anton. Jag som tänkt lägga mig tidigt sitter fortfarande uppe och klockan är 22, typiskt!
Kommentarer
Postat av: KIKKI
så duktig storkillen! :)
Trackback