Det är en grej som jag har lite svårt att släppa. Tänk om vi väntar tvillingar! Skulle det vara det så skulle jag absolute inte gråta över det, dubbel lycka lixom :) Men det blir med stor säkerhet väldigt tufft. Nu ska vi inte dra för hastade slutsatser här, ultraljudet är nästa fredag så vi får helt enkelt vänta. På hjärtljuden hördes bara ett hjärta, men det var ganska tidigt och våran barnmorska sa att det behövde inte alls höras om det var två eftersom de kunde ligga uppe på varandra och som sagt, det var i vecka 10-11 någon gång.

Vi har tvillingar både på min och på Niclas sida och hur man ärftligheten är vet jag inte mycket om eftersom jag inte alls är påläst. Jag brukar skoja med Niclas och säga att det är två eftersom den/dem rör sig så snabbt och är överallt samtidigt. Det finns mycket plats i magen nu så det borde ju inte vara något konstigt med det i så fall. Så här tidigt kände jag inte Anton när han låg i magen, det var först i vecka 20 . Den här gången började jag känna "fladder" i vecka 14- 15 ungefär och nu, i vecka 19 är det knuffar som känns utanpå magen. Men å andra sidan vet jag ju hur det ska kännas denna gång så jag kanske varit mer uppmärksam än förra gången. Hur som haver, det kanske är en väldigt livlig rackare där inne. Det känns väldigt spännande att gissa i varje fall :) Kan säga att 1 oktober (RUL) känns väldigt långt bort nu, sega två veckor, okej knappt två veckor.