Våran vikt och längd
Publicerat: 2011-07-27 Kl: 22:54:24 | I kategori: AllmäntDå Anton föddes och vi kom hem med honom för första gången så hade mamma och pappa varit hos oss och fixat lite eftersom vi inte hade hunnit ställa med allt när vi trodde det var minst fem veckor kvar...aja, till saken. De hade tagit med mitt bvc kort som jag hade då jag var liten. Det är jätte kul tycker jag att det finns kvar och lite kul är det också eftersom det ser nästintill likadant ut som mina barns kort gör idag. Skillnaden-jag var en klump då jag föddes!
Födelsevikt.
Jag 4560 gram 54 cm
Anton 2414 gram 48 cm
Amanda 3588 gram 51 cm
1 månad
Jag 5030 gram 57 cm
Anton 3485 gram 53 cm
Amanda 4300 gram ?cm
3-3½ månad
Jag 6460 gram 63,5 cm (3½mån)
Anton 5935 gram 62,5 cm (3mån)
Amanda 5730 gram 60 cm (3mån)
5-6 månader
Jag 7700 gram 68 cm (6mån)
Anton 6880 gram 66,5 cm (5mån)
Amanda 6570 gram 64,5 cm (5½mån)
Amanda är alltså minstingen redan vid 3 månaders ålder. Anton tog ikapp sig snabbt men tanke på den flugvikten han föddes med. Men idag då Amanda vägdes så hade hennes kurva planat ut lite. Hon som legat strax över låg nu stax under på vikten. Jag skulle absolut inte känna någon stress men jag måste i alla fall erkänna att det var mycket roligare då hon låg strax över. Det handar ju inte om mycket och hon mår ju inte dåligt på något vis. Nöjd och glad bebis (tjej) som äter ofta på natten men annars funkar det bra. Men vi har börjat lite smått med gröt så hon kanske håller sig lite längre på nätterna snart då hon kommit så långt att hon äter ett helt mål med gröt, det är ju bara en liten "smakis" varje kväll än så länge.
De här inlägget om vikterna är säkert ganska ointressant för er, det förstår jag (sånt här skrollar jag förbi då jag läser andras bloggar) Men det kan vara kul för min egen del att gå tillbaka i bloggen och läsa hur jag tänkte och hur det var. Ja ni fattar.
Sprutorna idag då? Amanda skrek som en gris som tidigare, drog åt sig andan så jag fick "skicka upp henne" lite för att hon skulle andas. Anton började nästan grina han med för han tyckte synd om henne. Tårarna från Amanda kunde vi sedan snabbt torka men ikväll har hon haft jätte ont i benen upplerer jag. Hon har skrikit till med en okänd röst varje gång jag lyft eller ändrat läge på henne. Men en liten alvendon gjorde saken lite bättre.
Födelsevikt.
Jag 4560 gram 54 cm
Anton 2414 gram 48 cm
Amanda 3588 gram 51 cm
1 månad
Jag 5030 gram 57 cm
Anton 3485 gram 53 cm
Amanda 4300 gram ?cm
3-3½ månad
Jag 6460 gram 63,5 cm (3½mån)
Anton 5935 gram 62,5 cm (3mån)
Amanda 5730 gram 60 cm (3mån)
5-6 månader
Jag 7700 gram 68 cm (6mån)
Anton 6880 gram 66,5 cm (5mån)
Amanda 6570 gram 64,5 cm (5½mån)
Amanda är alltså minstingen redan vid 3 månaders ålder. Anton tog ikapp sig snabbt men tanke på den flugvikten han föddes med. Men idag då Amanda vägdes så hade hennes kurva planat ut lite. Hon som legat strax över låg nu stax under på vikten. Jag skulle absolut inte känna någon stress men jag måste i alla fall erkänna att det var mycket roligare då hon låg strax över. Det handar ju inte om mycket och hon mår ju inte dåligt på något vis. Nöjd och glad bebis (tjej) som äter ofta på natten men annars funkar det bra. Men vi har börjat lite smått med gröt så hon kanske håller sig lite längre på nätterna snart då hon kommit så långt att hon äter ett helt mål med gröt, det är ju bara en liten "smakis" varje kväll än så länge.
De här inlägget om vikterna är säkert ganska ointressant för er, det förstår jag (sånt här skrollar jag förbi då jag läser andras bloggar) Men det kan vara kul för min egen del att gå tillbaka i bloggen och läsa hur jag tänkte och hur det var. Ja ni fattar.
Sprutorna idag då? Amanda skrek som en gris som tidigare, drog åt sig andan så jag fick "skicka upp henne" lite för att hon skulle andas. Anton började nästan grina han med för han tyckte synd om henne. Tårarna från Amanda kunde vi sedan snabbt torka men ikväll har hon haft jätte ont i benen upplerer jag. Hon har skrikit till med en okänd röst varje gång jag lyft eller ändrat läge på henne. Men en liten alvendon gjorde saken lite bättre.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Hej Emma kul att hitta din blogg igen! Känn absolut ingen stress med att hon har planat ut! kom ihåg att hon gör av med mer energi nu när hon säkerligen rör sig mer!! Vi borde ses nåt ni har ju ett helt dagis Kalle och Anton skulle kunna leka på!:) Med oss är det bra...börjar få smått panik nu när Patrik ska börja jobba den 8 aug efter att vi varit hemma tillsammans i 4 månader! Men jag och tjejerna ska väl klara oss sen ändå, det bökiga är väl att få ordning på alla på morgen med mat och kläder och tandborstning och sen dagis, men det faller väl på plats när man väl är där!!! Men som sagt vore jätteroligt att träffas!! Visst skulle Anton börja dagis nu i höst också? kraaam!
Trackback
