Amanda 4 månader
Publicerat: 2011-06-18 Kl: 22:12:06 | I kategori: AllmäntIdag blir Amanda 4 månader
Vi tycker att hon oftast är go och glad och en rätt lättsam liten tjej. Hon är så intresserad av storebror och skrattar gott åt honom. Hon är glad så länge hon får uppmärksamhet, hatar verkligen att ligga ner i någons famn, det är sitta i knät eller stå som gäller! Ligga kan man göra, men då på golvet där man kan rulla över till mage och sedan tillbaka igen. Ibland fastnar armen men det går bättre och bättre. Äter gör damen hela nätterna...tyvärr. Jo det blir lite väl ofta eftersom hon kan vakna varanan timme. Men hon somnar om vid varje mål och det är jag tacksam över. jag tror egentligen inte att det är av hunger hon vaknar men det är bara det som får henne att somna om. Nappen kan man försöka med sådär 10 gånger så hon somnar om några ynka minuter men matar jag på så kan jag snabbt få somna om igen. Det är jätte svårt att rapa henne på natten så det kan vara därför som hon vaknar också. Men som man säger då det gäller barn " det blir snart bättre"
Allt kring Amanda går så fort eftersom man är så uppe i Anton, vips så har hon blivit 4 månader. Det är mycket lättsammare med en bebis den här gången än när Anton var mini. Nu har man mer kött på benen, vi vet oftast vad hon vill när hon gnäller...trött, hungrig, övertrött, sällskapssjuk. Med Anton hade jag inte en aning ibland. Han skrek och jag hade någon sorts gissningstävling då det slutade med att jag tokammade för att sedan torka spyor. Nähepp inte hungrig, kanske trött i alla fall? Hela dagarna gick ut på att vagga och försöka få honom att sova. Jag tänkte "men ska det vara så svårt att få ungen att somna" men stackarn var väl inte trött hela dagarna, han ville väl vara vaken. Amanda har jag inte haft lika mycket tid till att vagga, gunga och söva ner så hon har fått vara vaken och hänga med på resten av familjens rutiner och bravader och det är då jag upptäckt att hon orkar vara vaken rätt länge. (alla bebisar är ju också väldigt olka då det gäller sömnbehov, jag vet) Hela familjen har rutiner för mat och vila så det har nog varit lätt för Amanda att känna igen dagarna och hitta sin egen rutin. Allt blir dubbelt så jobbigt med ett barn till och allting blir bubbelt så lätt med barn nr 2..haha. Men så finns det dubbelt så mycket kärlek här hemma också.
Vi tycker att hon oftast är go och glad och en rätt lättsam liten tjej. Hon är så intresserad av storebror och skrattar gott åt honom. Hon är glad så länge hon får uppmärksamhet, hatar verkligen att ligga ner i någons famn, det är sitta i knät eller stå som gäller! Ligga kan man göra, men då på golvet där man kan rulla över till mage och sedan tillbaka igen. Ibland fastnar armen men det går bättre och bättre. Äter gör damen hela nätterna...tyvärr. Jo det blir lite väl ofta eftersom hon kan vakna varanan timme. Men hon somnar om vid varje mål och det är jag tacksam över. jag tror egentligen inte att det är av hunger hon vaknar men det är bara det som får henne att somna om. Nappen kan man försöka med sådär 10 gånger så hon somnar om några ynka minuter men matar jag på så kan jag snabbt få somna om igen. Det är jätte svårt att rapa henne på natten så det kan vara därför som hon vaknar också. Men som man säger då det gäller barn " det blir snart bättre"
Allt kring Amanda går så fort eftersom man är så uppe i Anton, vips så har hon blivit 4 månader. Det är mycket lättsammare med en bebis den här gången än när Anton var mini. Nu har man mer kött på benen, vi vet oftast vad hon vill när hon gnäller...trött, hungrig, övertrött, sällskapssjuk. Med Anton hade jag inte en aning ibland. Han skrek och jag hade någon sorts gissningstävling då det slutade med att jag tokammade för att sedan torka spyor. Nähepp inte hungrig, kanske trött i alla fall? Hela dagarna gick ut på att vagga och försöka få honom att sova. Jag tänkte "men ska det vara så svårt att få ungen att somna" men stackarn var väl inte trött hela dagarna, han ville väl vara vaken. Amanda har jag inte haft lika mycket tid till att vagga, gunga och söva ner så hon har fått vara vaken och hänga med på resten av familjens rutiner och bravader och det är då jag upptäckt att hon orkar vara vaken rätt länge. (alla bebisar är ju också väldigt olka då det gäller sömnbehov, jag vet) Hela familjen har rutiner för mat och vila så det har nog varit lätt för Amanda att känna igen dagarna och hitta sin egen rutin. Allt blir dubbelt så jobbigt med ett barn till och allting blir bubbelt så lätt med barn nr 2..haha. Men så finns det dubbelt så mycket kärlek här hemma också.
Kommentarer
Trackback
