Slut som artist...som pappa brukar säga.

Båda barnen sover sött i sina sängar och pappan är ute och skruvar med skoter, jag passar på att blogga.
Niclas frågade mig igår om jag hade skrivit något i bloggen på senaste, hmmm.....bloggen? javisst ja, jag hade ju en blogg!

Idag var hela lilla(eller stora som jag skulle vilja kalla den eftersom det känns ibland som att jag har ett dussin ungar och inte två)Vi var iaf ner på kyrkis så Anton fick leka lite innan vi åkte ner till bista för att uträtta lite ärenden. jag tycker egentligen inte att det är så passade att springa på birsta med en liten bebis på två veckor, men jag behövde inhandla amnings bh:ar och toppar så det fick bli en snabb sväng in. Men det slutade inte där, det tog flera timmar för oss att handla det som behövdes runt omkring. Vi delade upp oss, tjejerna åt ena hållet och killarna åt andra och det tar sin lilla tid eftersom mitt barn är hungrigaste jag varit med om, haha näe men det är mat varannan timme, ibland en gång i timmen. Efter maten kommer alltid stora stora lass i blöjan. ja, jag tvivlar inte på att jag har dåligt med mat eftersom hon vill äta ofta, hon har nog bara liten magsäck och inte ork att äta allt på en och samma gång utan tar små tupplurar mellan målen istället.  Men efter en lång dag så fick vi med oss mycket hem, allt ifrån potta, blöjor, mat, skotersaker till en Ac.
Det är en väldig omställning från ett till två barn, hur gör ni som fått tvillingar undrar jag!? Armarna räcker ibland inte till en liten och en stor. Hur gör man med två små? eller en stor och två små? Men man kan ju inte alltid göra allt, någon av dem måste ibland vänta och kan inte hela tiden vara helt nöjd. Men man får vara rättvis, för det är inte meningen att Anton ska måsta stå åt sidan varje gång bara för att han är älst. Men det är skönt när man är två här hemma måste jag säga, "ta du hon så tar jag han" enkelt, alla nöjda och glada.

Anton tar storebrorsrollen väldigt bra ( än så länge iaf) han har inte blivit sådär kramig och mammig som jag hade trott, men mot Amanda, hon får massa kramar och uppassning av storebror. Han kan däremot bli lite ledsen då hon är ledsen och han inte ser henne.

Snart börjar vi gå mot vardag igen. Niclas börjar jobba igen på måndag och det är tänkt att jag ska få vardagen att gå ihop här hemma. Så vill ni komma och hälsa på mig och barnen så får ni mer än gärna göra det. Vet att det är många av er som läser bloggen som fortfarande väntar lite tills det lugnat ner sig, å nu har det lugnat ner sig så ni är välkommen :)