Nu var tredje dagen inskoling för Anton avklarad och det gick kanon. Jag hade väl aldrig kunnat drömma om att han skulle vinka åt mig då jag skulle lämna honom första gången. En timme senare kom jag tillbaka och det hade gått jätte bra. Han hade frågat efter mig en gång och nöjt sig med svaret att jag gått hem en stund och snart skulle komma tillbaka.

Nu sover båda barnen i varsin vagn på bron och jag kan säga att jag skulle gärna vilja ha en jag med att krypa ner i. Kanske soffan får duga åt mig istället.