Smart!
Publicerat: 2011-01-31 Kl: 22:20:51 | I kategori: Allmänt | 1 kommentarerNiclas sa i fredags att han skulle köpa med sig världens största godispåse hem till mig från gottegruvan ( eller vad det nu heter) å det gjorde han, en bautapåse. Sur blev jag( inte på honom, på gottegruvan) eftersom de var gammla godisar, stenhård var ju vissa för tusan! Mmmm..tills jag i igår kväll kom på att påsen låg i kylen, klart att de var stenhård. Smart där Emma!
Idag är de mjuka och goda, precis som mig! ;)
Idag är de mjuka och goda, precis som mig! ;)
En snabb resa
Publicerat: 2011-01-31 Kl: 11:56:44 | I kategori: Allmänt | 2 kommentarerLiten sover, jag ska duscha, plocka ihop och förbereda så det bara är att sätta sig i bilen då han vaknar. Vi ska ner till stan och hälsa på hos min barndomskompis Veronica. I eftermiddag plockar vi upp pappa Niclas från jobbet och svänger in på en middag hemma hos mina föräldrar. Jag är nämligen expert på att bjuda in oss på mat då man har " vägen förbi" ;) Men annars blir det inte middag för oss förens vid 18 tiden innan vi kommit hem och lagat iordning, å det är alldeles för sent. Så istället för att äta två mellanmål för att klara av eftermiddagen så passar det ypperligt. Å vadå, två mellanmål? Det vill inte min mage heller vara med om, jag vill ha mat senast fem!
söndags surr
Publicerat: 2011-01-30 Kl: 12:18:54 | I kategori: Allmänt | 1 kommentarerIgår var vi som sagt på tonhallen och såg Helen Sjöholm framföra låtar av Billy Joel. Riktigt bra konsert, mycket bättre än jag förväntat mig till och med ! Är så glad att jag följde med mamma och faster. Och Helen som framför musiken så man får gåshud..ojojoj.
Vi är trötta gänget här hemma idag igen. Förkylningen tar den sista energin ur både mig och Anton och det är inte bara mitt humör som svänger...lilleman kan han också idag. Bestämd och tjurig till tusen. Värst är ju fortfarande alla blöjbyten som jag håller på att bli tokig på. Inte ska han byta någon blöja heller! Och inte erkänna att han har gjort något i den heller " Nääääeee" säger han och flinar då jag frågar honom. Naturligtvis passar man då på att göra ifrån sig då pappa gått ut genom dörren så mamma får ta det. Ja det slutar ju med att jag måste bära in honom på skötbordet och det är riktigt tungt! Tror han väger kring 12 kilo nu och det är inte vad min kropp orkar med just nu. Men jag ska också berätta för er att där emellan så är han faktiskt go och glad också, trots lite förkyllning. Vi får massor av pussar och kramar här hemma.
Blir inte mycket bilder eftersom kameran är nerpackad i väskan vi ska ha med oss till förlossningen. jag vill inte ta fram den hela tiden för då slutar det med att vi åker iväg utan den. Men nu finns ju alltid kameramobilen, men ändå.
Vi är trötta gänget här hemma idag igen. Förkylningen tar den sista energin ur både mig och Anton och det är inte bara mitt humör som svänger...lilleman kan han också idag. Bestämd och tjurig till tusen. Värst är ju fortfarande alla blöjbyten som jag håller på att bli tokig på. Inte ska han byta någon blöja heller! Och inte erkänna att han har gjort något i den heller " Nääääeee" säger han och flinar då jag frågar honom. Naturligtvis passar man då på att göra ifrån sig då pappa gått ut genom dörren så mamma får ta det. Ja det slutar ju med att jag måste bära in honom på skötbordet och det är riktigt tungt! Tror han väger kring 12 kilo nu och det är inte vad min kropp orkar med just nu. Men jag ska också berätta för er att där emellan så är han faktiskt go och glad också, trots lite förkyllning. Vi får massor av pussar och kramar här hemma.
Blir inte mycket bilder eftersom kameran är nerpackad i väskan vi ska ha med oss till förlossningen. jag vill inte ta fram den hela tiden för då slutar det med att vi åker iväg utan den. Men nu finns ju alltid kameramobilen, men ändå.
Lördag 29 Januari
Publicerat: 2011-01-29 Kl: 14:12:10 | I kategori: Allmänt | 2 kommentarerDå var det lördag, jätte fint väder ute med några plusgrader ( om jag inte minns helt fel) och strålande sol. Tyvär började det blåsa jätte mycket men det är bara till och från, så det är bra att passa på att vara ute en sån här fin dag.
Anton
Vi har blivit lite förkylda här hemma. Jag och Anton är snorig och hostig men ingen feber tack och lov. Anton vaknade inatt och hostade så jag trodde han skulle kräkas. Vi gav honom välling och lät honom få komma och lägga sig mellan oss i våran säng där han snabbt somnade om. Han var så ledsen, tror att han kan ha drömt..eller blev han kanske så ledsen av halsont eftersom han hostade så? svårt att veta det där när han inte kan tala om själv. Mysigt var det att sova tillsammans iaf, jag fick som vanligt hans huvud mot mig och Niclas fick fötterna vid sitt huvud ;)
Bebis och jag
Eftersom bebis varit fixerad några veckor nu så har jag känt sparkar från fötterna på min vänstar sida av magen ganska högt upp sedan dess. Annars har det varit helt lugnt i resten av magen fram tills för någon dag sedan. Nu bökar den på med antagligen både rumpa och armbågar känns det som. Nu är det på ett helt annat vis och ett och annat slag neråt har jag fått smaka på också.
Fötterna mina och benen är som sagt väldigt svullen och jag har haft svårt att få på mig skorna vissa dagar. Även förlovningsringen har fått bytt finger, fast till ett bättre finger! Jag har ju hela tiden haft min ring på långfingret eftersom den varit för stor hela tiden. jag vet inte hur jag tänkte då vi köpte den för 3 ½ år sedan. Har haft den på rätta fingret en gång förut också och det var veckan innan Anton föddes då fingrarna också var stora. Får ta tag i det där och förminska den då det här är över.
Å för att fylla i min lista över lite klagande så har jag fruktansvärd ischias. Japp, samma som för massor av veckor sedan då jag egentligen trodde det var fograna som började spöka. Men det är tydligt nu, det är i höger ben och rumpan upp. Det gör så fruktansvärt ont att gå ibalnd (oftast kvällarna) så jag har svårt att ta mig mellan soffan och toan. Det är alltså inte på tal om att pyssla på med något här hemma under kvällarna. Det är soffläge som gäller efter Antons läggning. Men annars så tycker jag inte att jag går omrkring och klagar sååå mycket. Men lite tröttsamt börjar det faktiskt bli, men mest för att jag blir less av att jag inte kan göra så mycket. Niclas passar på att göra mycket med Anton då han är ledig som tur är..för det är ju kanske det som är jobbigast, att jag skulle vilja orka mer för antons skull.
Ikväll ska jag få gå på konsert. Det fanns en biljett över till Helene Sjöholm ikväll, så jag ska gå med mamma och faster. Det ser jag fram emot! Inte min favoritartist direkt, men tycker att hon är väldigt bra så jag ville absolut inte tacka nej då jag vid lunchtid fick frågan om att följa med.
Lilleman sover fortfarande och Niclas är borta på byn och hjälper sin pappa med flytten. Så jag ska sätta mig och läsa lite i mina fina böcker som jag fått av mamma och pappa.
Föresten, är i vecka 38 nu (37+0) Tänk att det skulle gå så bra! Onödigt att jag oroat mig halva graviditeten för att få för tidigt. Det har ju gått så bra. Nu är "ongen" färdigbakad och vi väntar bara på att han/hon själv ska vara redo att komma ut. Kan säga att det är en stor sten som släppt!
Anton
Vi har blivit lite förkylda här hemma. Jag och Anton är snorig och hostig men ingen feber tack och lov. Anton vaknade inatt och hostade så jag trodde han skulle kräkas. Vi gav honom välling och lät honom få komma och lägga sig mellan oss i våran säng där han snabbt somnade om. Han var så ledsen, tror att han kan ha drömt..eller blev han kanske så ledsen av halsont eftersom han hostade så? svårt att veta det där när han inte kan tala om själv. Mysigt var det att sova tillsammans iaf, jag fick som vanligt hans huvud mot mig och Niclas fick fötterna vid sitt huvud ;)
Bebis och jag
Eftersom bebis varit fixerad några veckor nu så har jag känt sparkar från fötterna på min vänstar sida av magen ganska högt upp sedan dess. Annars har det varit helt lugnt i resten av magen fram tills för någon dag sedan. Nu bökar den på med antagligen både rumpa och armbågar känns det som. Nu är det på ett helt annat vis och ett och annat slag neråt har jag fått smaka på också.
Fötterna mina och benen är som sagt väldigt svullen och jag har haft svårt att få på mig skorna vissa dagar. Även förlovningsringen har fått bytt finger, fast till ett bättre finger! Jag har ju hela tiden haft min ring på långfingret eftersom den varit för stor hela tiden. jag vet inte hur jag tänkte då vi köpte den för 3 ½ år sedan. Har haft den på rätta fingret en gång förut också och det var veckan innan Anton föddes då fingrarna också var stora. Får ta tag i det där och förminska den då det här är över.
Å för att fylla i min lista över lite klagande så har jag fruktansvärd ischias. Japp, samma som för massor av veckor sedan då jag egentligen trodde det var fograna som började spöka. Men det är tydligt nu, det är i höger ben och rumpan upp. Det gör så fruktansvärt ont att gå ibalnd (oftast kvällarna) så jag har svårt att ta mig mellan soffan och toan. Det är alltså inte på tal om att pyssla på med något här hemma under kvällarna. Det är soffläge som gäller efter Antons läggning. Men annars så tycker jag inte att jag går omrkring och klagar sååå mycket. Men lite tröttsamt börjar det faktiskt bli, men mest för att jag blir less av att jag inte kan göra så mycket. Niclas passar på att göra mycket med Anton då han är ledig som tur är..för det är ju kanske det som är jobbigast, att jag skulle vilja orka mer för antons skull.
Ikväll ska jag få gå på konsert. Det fanns en biljett över till Helene Sjöholm ikväll, så jag ska gå med mamma och faster. Det ser jag fram emot! Inte min favoritartist direkt, men tycker att hon är väldigt bra så jag ville absolut inte tacka nej då jag vid lunchtid fick frågan om att följa med.
Lilleman sover fortfarande och Niclas är borta på byn och hjälper sin pappa med flytten. Så jag ska sätta mig och läsa lite i mina fina böcker som jag fått av mamma och pappa.
Föresten, är i vecka 38 nu (37+0) Tänk att det skulle gå så bra! Onödigt att jag oroat mig halva graviditeten för att få för tidigt. Det har ju gått så bra. Nu är "ongen" färdigbakad och vi väntar bara på att han/hon själv ska vara redo att komma ut. Kan säga att det är en stor sten som släppt!
Vecka 38
Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.
Källa: familjeliv.se
Liten uppdatering kanske..
Publicerat: 2011-01-28 Kl: 21:22:20 | I kategori: Allmänt | 0 kommentarerHar lixom inte gjort mycket åt bloggen de senaste veckan, vet inte riktigt vad jag ska skriva om. Men såg nu att jag fått massa fina kommentarer, då blir jag sugen att skriva igen. Ska göra en liten uppdatering imorgon. Just nu ligger jag i soffan med mina elefantben( jo de är hyffsat svullen nu..skulle behöva suga ur ett par liter vätska som jag samlat på mig) Men hur som haver, jag lever om mår annars väldigt bra. Längtar väldigt mycket efter Antons syskon nu! Det mesta är klart, sängen bäddad, kläder tvättade, väskan packad..när du vill så är du välkommen lilla människa :)
sex år senare
Publicerat: 2011-01-26 Kl: 13:30:48 | I kategori: Allmänt | 4 kommentarerExakt den här veckan för sex år sedan blev det något mer än bara små kära turturduvor av oss, jag och Niclas blev ett par. När vet man att man är ett par? I efterhand så bestämde vi oss för att slå fast vid ett datum som fick vara vårat datum. Den 25 Januari är våran dag, alltså igårSex år!? Det känns ju som igår, var har tiden tagit vägen? För sex år sedan kom han och uppvaktade mig där hemma på flickrummet. Pappa satt som en vakt vid köksbordet och noterade då han både kom och gick. När han ansåg att klockan började bli för mycket ( efter kl nio, haha) så ställde han sig i trappen och ropade " Nu gör vi kväll!" Å sådär höll han på ett bra tag. Men jag vet att mamma och pappa gillade Niclas från första stund. För vem skulle inte göra det! :)
Jag har ju faktiskt lärt känna Niclas för jätte jätte jätte länge sedan eftersom han är kusin med min barndomskompis Malin som bodde några hus ifrån mig. Så redan där i början på högstadiet så var jag intresserad av honom. Det gick ett tag ( några år) och sedan blev det vi på riktigt. Så det var ju inte direkt ett jobbigt läge att träffa hans familj och släkt för första gången eftersom jag är halft uppvuxen tillsammans med halva släkten hans.
Och nu står vi här sex år senare med ett hus och snart två barn. Det är exakt det jag alltid önskat mig! Jag är lyckligt lottad!
Jag nämnde för ett tag sedan att det skulle vara kul om vi kunde gå ut och äta på våran dag, så vida inte bebis hunnit komma. Så i söndags så berättade han att han har ordnat och planerat så han tar med sig svärmor ( Antons mormor alltså) upp från stan i eftermiddag så hon ska vara barnvakt åt Anton ikväll då vi åker ner till stan och äter trerätters. Gissa om jag längtar just nu!
Jag tror vi har gått ut och ätit nästan alla år sedan vi blev ilag, kanske inte i fjol....minns inte riktigt. Men det är väl klart att man ska ha en dag som man kan komma ihåg och göra nått lite extra på. Har man inte en bröllopsdag så får man ha en " Viblevtillsammansdag"
Världens finaste och underbaraste Niclas! Du och Anton, ni är mina grabbar ni!
Här är den första bilden jag hade på Niclas då jag var lite hemligt kär i honom någon gång i sexan-sjuan skulle jag tro. Jag skrev ut den här bilden från datorn och la i min dagbok....minns det som igår.
Bilden borde ju vara ungefär 10 år gammal
Rackarunge
Publicerat: 2011-01-24 Kl: 19:54:01 | I kategori: Allmänt | 0 kommentarerAnton har börjat använda ett nytt ord idag, mycket flitigt dessutom. Började lite gulligt idag med att säga " Näe!" men det har under kvällen utväcklats till " NNÄÄÄJJJJ!!!!!" Mindre gulligt!
Lustigkurre vi har här hemma. Så fort han är på väg att få en tillsägelse av mig eller Niclas ( de gånger då han vet att han gjort fel) så skyndar han sig och ger den andre av oss en puss mitt på munnen. Som om vi skulle börja skratta och tycka han är gullig istället. Och det skulle vi väl aaaalldrig göra! ;)
Inte långt kvar nu...
Publicerat: 2011-01-23 Kl: 21:09:44 | I kategori: Allmänt | 1 kommentarerVecka 37 (36+1) idag. Alltså 26 dagar kvar till beräknad förlossning.
Vecka 37
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Jag kan inte bsetämma mig för vem som är sämst...modellen eller fotografen!? 
Härliga söndag
Publicerat: 2011-01-23 Kl: 20:44:00 | I kategori: Allmänt | 2 kommentarerSkoter såklart!
Vi passar på så ofta vi bara kan att fara ut med skotern tillsammmans. Det är helt klart det bästa Anton vet och jag och Niclas prioriterar det också högt bland alla aktiviteter man kan göra såhär års.
Vi kom sent iväg idag, efter 11 någon gång, så lilleman var ju såklart inställd på en vila. En vila blev det ändå fast lite annorlunda, den fick bli i skoterpulkan med mamma. Ja jag sov alltså inte, jag kramades mest på min lilla älskling och agerade kudde. Då vi kom fram till vårat mål-Åsen, så kunde jag kliva ur och låta honom ligga kvar i pulkan och sova vidare en stund till. Lite över en timme snusade han sött innan vi väckte upp honom för att tillsammans mumsa på grillad krov, klämmackor och varm cholklad med goda vänner.
På resan hem var vi pigga och mätta så då blev det sitta på skotern för alla tre. Å han pekar och pratar och brummar mest hela tiden. Missar såklart inte någon traktor efter vägen, inte ens den som sticker fram bakom någon lagård eller de som är täckt med massa snö, han ser allt!
En bra dag
Publicerat: 2011-01-21 Kl: 22:43:38 | I kategori: Allmänt | 0 kommentarerOtroligt dålig uppdatering här på senaste tiden....
Startade dagen medjätte trevlig mamma-barn träff hos grannen Anna. Fyra mammor med barn som fikade, lekte, srrade och hade en väldigt trevlig förmiddag. Har även hunnit med ett besök hos barnmorskan idag och allt såg fint ut. Hjärtljuden har aldrig varit så låg med någon av barnen tidigare som de var nu. De låg på 134 och har brukat lega på 150 annars, men om det beror på att bebis varit vaken alla tidigare gånger men inte denna kan jag inte svara på för minnen...ja ni vet minnet.
Härlig lammgryta hos svärmor fick vi också, alla tiders! Sedan var vi ut i stallen och kikade hönsen, ankorna, fåren och lammen.
Startade dagen medjätte trevlig mamma-barn träff hos grannen Anna. Fyra mammor med barn som fikade, lekte, srrade och hade en väldigt trevlig förmiddag. Har även hunnit med ett besök hos barnmorskan idag och allt såg fint ut. Hjärtljuden har aldrig varit så låg med någon av barnen tidigare som de var nu. De låg på 134 och har brukat lega på 150 annars, men om det beror på att bebis varit vaken alla tidigare gånger men inte denna kan jag inte svara på för minnen...ja ni vet minnet.
Härlig lammgryta hos svärmor fick vi också, alla tiders! Sedan var vi ut i stallen och kikade hönsen, ankorna, fåren och lammen.
trevligt besök
Publicerat: 2011-01-19 Kl: 20:47:51 | I kategori: Allmänt | 1 kommentarerIdag fick vi oväntat besök av Sofie, Arvid och Alma. Va glad man blir när man har en helt oplanerad och ganska tråkig dag då det plingar till i telefonen och in kommer tre glada vänner. Anton och jag tyckte det var toppen!
Inte helt lätt att få en bra bild på alla tre. Det blev mest kramkalas syskonen imellan. Jag tror Anton längtar efter ett eget syskon att få kramas med ;)
Vi är med
Publicerat: 2011-01-18 Kl: 20:54:15 | I kategori: Allmänt | 1 kommentarerjodå, vi lever...
Nu har jag jobbat ett dygnspass nere i stan igen, men det var det sista. Nu behövs jag ju antagligen inte nå mer där innan förlossningen men skulle det vara att de skulle fråga så skulle jag måsta tacka nej för nu känns det för nära. Ska påpeka också att det inte är ett fysikt ansträngande jobb så av den anledningen kan det vara skönt eftersom jag faktiskt slipper en hel del lyft som jag annars skulle behöva göra med Anton hemma. Upp och ner på skötbordet, i och ur matstolen ( han kan i och för sig klättra om jag ställer en vanlig stol brevid) i och ur bilen och när jag måste jaga honom genom hela huset för att sedan bära en skrikande Anton till skötbordet för att byta blöja. Ja, jag måste ju helt enkelt för han vägrar komma in på toan då han gjort i blöjan, helt galen blir han. När han väl ligger där så går det bra och han ligger oftast still så jag förstår inte vad som är så hemskt med att lägga sig där. Det är nå dumheter han börjat med nu.
Men iaf, för att återgå till jobbet...det känns inte roligt om förlossningen skulle starta igång då jag jobbar och det är natt. Innan jag får tag på personal som kan byta av mig och Niclas och Anton hemma i Liden som måste ta sig ner till stan på något vis ( vi har bara 1 bil med bilstol och den har ju jag).
Niclas har altså varit pappaledig och busat med Anton igår och halva dagen idag innan jag kom hem. De hade i vanlig ordning åkt skoter, snowracer och hälsat på farfar. Nu ikväll har jag och Anton hjälpts åt att baka.....och smaka!
Å det var ju en traktor ute på gården, så den måste man ju spana på!
Å föresten...har varit jätte svullen över läpparna sedan igår kväll. Ser ut som att jag går och putar med pussmunnen min. Det brukar väl vara ett tecken på att det är nära va? Tycker jag hört älde männsikor påstå att innom två veckor är det dags.
Är i vecka 36 (35+3) nu, så det är nog ganska lungt om bebis ändå skulle vilja kika ut lite tidigare. Det trycker nämligen på som tusan neråt nu. Ja jag vet ju inte hur det ska kännas när man gått så här långt i graviditeten eftersom jag inte gjort det förut, men antar att såhär kan det väl vara i flera veckor till. Jobbigt i så fall!
Nu har jag jobbat ett dygnspass nere i stan igen, men det var det sista. Nu behövs jag ju antagligen inte nå mer där innan förlossningen men skulle det vara att de skulle fråga så skulle jag måsta tacka nej för nu känns det för nära. Ska påpeka också att det inte är ett fysikt ansträngande jobb så av den anledningen kan det vara skönt eftersom jag faktiskt slipper en hel del lyft som jag annars skulle behöva göra med Anton hemma. Upp och ner på skötbordet, i och ur matstolen ( han kan i och för sig klättra om jag ställer en vanlig stol brevid) i och ur bilen och när jag måste jaga honom genom hela huset för att sedan bära en skrikande Anton till skötbordet för att byta blöja. Ja, jag måste ju helt enkelt för han vägrar komma in på toan då han gjort i blöjan, helt galen blir han. När han väl ligger där så går det bra och han ligger oftast still så jag förstår inte vad som är så hemskt med att lägga sig där. Det är nå dumheter han börjat med nu.
Men iaf, för att återgå till jobbet...det känns inte roligt om förlossningen skulle starta igång då jag jobbar och det är natt. Innan jag får tag på personal som kan byta av mig och Niclas och Anton hemma i Liden som måste ta sig ner till stan på något vis ( vi har bara 1 bil med bilstol och den har ju jag).
Niclas har altså varit pappaledig och busat med Anton igår och halva dagen idag innan jag kom hem. De hade i vanlig ordning åkt skoter, snowracer och hälsat på farfar. Nu ikväll har jag och Anton hjälpts åt att baka.....och smaka!
Å det var ju en traktor ute på gården, så den måste man ju spana på!
Å föresten...har varit jätte svullen över läpparna sedan igår kväll. Ser ut som att jag går och putar med pussmunnen min. Det brukar väl vara ett tecken på att det är nära va? Tycker jag hört älde männsikor påstå att innom två veckor är det dags.
Är i vecka 36 (35+3) nu, så det är nog ganska lungt om bebis ändå skulle vilja kika ut lite tidigare. Det trycker nämligen på som tusan neråt nu. Ja jag vet ju inte hur det ska kännas när man gått så här långt i graviditeten eftersom jag inte gjort det förut, men antar att såhär kan det väl vara i flera veckor till. Jobbigt i så fall!
Utebus
Publicerat: 2011-01-16 Kl: 20:20:20 | I kategori: Allmänt | 1 kommentarerInte för att det var så fint väder idag, men det var en lämplig temperatur på -4 grader Så vi passade på att ta oss en tur med skotern hela familjen tillsammans med Magnus och Liam och Tomas. Vem vet det kanske var sista chansen för mig att följa med nu innan bebis kommer också. Blir kanske att någon farmor, farfar,mormor eller morfar vill sitta lite barnvakt någon timme i vinter här hemma åt lilla bebis så kan jag följa med grabbarna en stund. Känns lite väl bökigt att börja på å amma uppe på skogen i alla ytterkläde. Men vem vet, sådär sista svängarna i april kanske vi packar ner oss i pulkan och hänger på hela familjen också. Ja vi har som sagt en pulka bokom skotern och där sitter man som en kung. Inte mycket jobbigare än att sitta i en bil där det kan guppa och ha sig också. Mjukt och smidigt gick det idag och jag bara njöt. Vi frågade inte ens Anton om han ville sitta bak i pulkan med mig, för han vill nog mycke hellre sitta framför pappa å köra. Så det fick bli så.
Korv åt vi och varm cholad drack vi, mysigt värre.
Smärtlindring
Publicerat: 2011-01-14 Kl: 21:30:24 | I kategori: Allmänt | 1 kommentarerAngående smärtlindring....ja det finns ju mer än ett altenativ. Då Anton föddes var det ingen som frågade om jag ville ha något. Barmorskan bestämde att bad vore bra eftersom det kunde kännas lite mindre ont då värkarna kom ( å det tyckte jag med ) Sedan sa hon att " nu ska du få använda lustgasen" hon frågade inte om det var något annat jag ville ha. Men hon sa även då jag kom in att jag var öppen 6 cm och hade ju gjort nästan halva jobbet redan så det var väl lite sent för det ändå. Jag kan inte minnas att föda barn gjorde så ont så jag höll på att dö. naturligtvis gjorde det ont men inte på det viset. Det gjorde mer ont i hjärtat ( eftersom han inte fick vara kvar med oss på rummet och allt blev så tokigt) och det är vad jag minns starkast. Annars kanske jag hade haft en annan upplevelse.
Min barnmorska frågade lite lätt sist jag var på mvc hur jag hade tänkt mig inför förlossningen. Jag svarade att det blir som det blir. För både förra gången men även denna gång känner jag att jag inte vill bestämma det nu. Ingenting blir som man tänkt sig och det kan sluta hur som hellst, så jag tänker inte haka upp mig på att " jag ska minnsann ha, eller jag ska inte alls ha" Det är ett beslut jag kommer ta då det är dags. Är det för sent så är det så eller känner jag att jag verkligen behöver ALLT så kommer jag förmodligen be om det då!
Min barnmorska tyckte att det lät som en bra idé och la till " ja, men det gick ju så bra sist så det går nog lika bra denna gång" ja, förmodligen! Tänker inte så mycket på själva förlossning ändå. Jag tänker på hur det blir då vi kommer hem. Hem till våran älskade Anton som ska bli storebror!
Min barnmorska frågade lite lätt sist jag var på mvc hur jag hade tänkt mig inför förlossningen. Jag svarade att det blir som det blir. För både förra gången men även denna gång känner jag att jag inte vill bestämma det nu. Ingenting blir som man tänkt sig och det kan sluta hur som hellst, så jag tänker inte haka upp mig på att " jag ska minnsann ha, eller jag ska inte alls ha" Det är ett beslut jag kommer ta då det är dags. Är det för sent så är det så eller känner jag att jag verkligen behöver ALLT så kommer jag förmodligen be om det då!
Min barnmorska tyckte att det lät som en bra idé och la till " ja, men det gick ju så bra sist så det går nog lika bra denna gång" ja, förmodligen! Tänker inte så mycket på själva förlossning ändå. Jag tänker på hur det blir då vi kommer hem. Hem till våran älskade Anton som ska bli storebror!
Den stora dagen
Publicerat: 2011-01-14 Kl: 19:38:03 | I kategori: Allmänt | 0 kommentarerIdag är dagen då Anton föddes. Inte på datumet alltså, utan den här veckan/dagen alltså vecka 34+6.
Även då var det en fredag, en tidig fredag morgon. Jag har alltså tagit mig längre denna gång, för det ska mycket till om jag ska hinna föda innan tolvslaget.
Egentligen så har jag själv små mål som jag sakta men säkert matat av. Först å främst skulle det bli nytt år och januari månad, å det klarade vi ju. Nu har jag tagit mig lite lite längre än med Anton då det var ett andra mål. Nu känner jag mig inte alls lika orolig som för två veckor sedan. Nu känns det som att jag kommer gå tiden ut....å det blir en pojke. Japp. En lite grabb är det nog och han har inte alls brottom ;)
Fast ska ändå tilllägga att jag har en väldigt jobbig molade mensvärk liknande känsla som kommer och går i omgångar. Ungefär som förvärkar fast mycke lindrigare. Är väl kroppen som tränar och föbereder sig inför förlossningen. Falskat alarm alltså. Så jag ska luta mig tillbaka i soffan med en semla och se lets dance i min ensamhet. Anton håller på att somna och Niclas jobbar lite extra ikväll, så det blir jag å katta.
Trevlig helg på er
Bilder
Publicerat: 2011-01-12 Kl: 13:09:23 | I kategori: Allmänt | 0 kommentarerPappa hade varit smart och tagit lite bilder så även jag fick vara med på ett hörn och se vad de gjort. Vi delar med oss till er också.
Bilder från igår då de åkte skoter
Och bilder från idag
Bilder från igår då de åkte skoter
Och bilder från idag
Pappamys
Publicerat: 2011-01-12 Kl: 12:41:49 | I kategori: Allmänt | 0 kommentarerJag har varit i stan och jobbat lite exta, ett dygnspass. Nu är jag äntligen hemma efter att ha varit ifån Anton i 25 timmar. Å vart är han då? Jo då är han på vift. jag som hade hoppats att han skulle stå i fönstret och vinka. Men han och pappa Niclas har haft det så bra tillsammans. Igår hade de åkt skoter halva dan med krovgrillning, klämmackor och varm choklad uppe på skogen. Imorse åkte de iväg tidigt till Sillre ( garnnbyn kan vi säga) för att köra lite traktor och samtidigt fylla på mat åt alla kor. " Åh , wow" hörde jag Anton då jag pratade med Niclas i telefonen förut. Men nu är de snart på väg hem, äntligen! Jag saknar mina grabbar nu!
Storbak...skulle behövas
Publicerat: 2011-01-10 Kl: 21:08:15 | I kategori: Allmänt | 3 kommentarerI februari månad borde det vara städat och finnas nybakat här hemma. Kan tänka mig att det säkert inte är många, om ens någon som förväntar sig det av mig med tanke på att jag annars aldrig har hembakat och jag är inte bäst på att städa heller ;) Det jag pratar om är all uppvaktning som kommer ske i februari månad. Bebis är beräknad till 18 februari och det är även dagen då jag fyller 24. Så oavsett när bebis tänker kika ut så kommer vi ha mycket besök i februari. Men jag har börjat idag med att baka en långpannekaka som jag nyss delat upp i bitar och lagt in i frysen. Tänkte passa på några kvällar här framöver och göra någon sort då och då så det finns någonting i frysen då vi kommer hem.
Men jag gillar egentligen inte alls att baka, så det måsta vara enkelt om det ens ska bli något. Om någon har något tips på enkla kakor, mjuka eller hårda så får ni gärna tipsa :)
Då Anton kom till världen var det näst intill kaos här hemma, men vi hade jätte snälla männsikor som hjälpte oss. Nattalie som bodde här på byn åkte till oss och släppte in och ut katterna varje morgon och kväll de 2 ½ vecka som vi var på sjukhuset. Hon skötte blommorna och hade bäddat rent i sängen och säkert diskat i köket också. Mamma och pappa hade varit här och ställt iordning skötbordet, bäddat i Antons vagga, dammsugit och fyllt upp i frysen med fikabröd. Det var verkligen snällt! Denna gång blir antagligen inte Niclas med mig på sjukhuset mer än ett dygn innan han far hem till Anton. Så de två håller ju efter här hemma och jag börjar som sagt att baka lite nu redan så slipper jag tänka på det. Kvällens bak blev iaf mockarutor och Anton fick provsmaka här ikväll och de verkade var mer än godkänd. Knepigt, jag som nästan alltid misslyckas.
Jag hade naturligtvis inte grädde på mockarutorna. Bilden är från förra veckan då vi skulle äta våfflor
Busunge
Publicerat: 2011-01-10 Kl: 11:03:23 | I kategori: Allmänt | 2 kommentarerMan kan åka på allt!
Under flaket eller i. 
40 dagar kvar till bf
Publicerat: 2011-01-09 Kl: 20:24:37 | I kategori: Allmänt | 1 kommentarerVecka 35 (34+1) idag. 40 dagar kvar till beräknad förlossning.
Vecka 35
Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Det är oftast normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går du på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.
Källa: familjeliv.se
Nytt säng, snart nytt rum
Publicerat: 2011-01-09 Kl: 20:04:25 | I kategori: Allmänt | 2 kommentarerAnton fick bla i julklapp en "slant" att handla för. Både av mormor och morfar, farmor och Tomas, PM och Lotta.
Det skulle gå till någonting som Anton behövde. Mormor och morfar ville att deras slant skulle gå till en ny säng eftersom det är dags att flytta ut bebissängen nu. Han har ju minnsan blivit storkille. Så den första delen är alltså inhandlad, sängen. Resten av pengarna ska också få gå till Antons nya rum hade vi tänk. Å apropå nya rum...vi har tänkt om, igen! Vi gör helt enkelt så att Anton får det nyrenoverade rummet på en gång så får bebisen ta hans nuvarande. Vi kommer ju ha tid på oss att renovera där också innan det är dags för eget rum eftersom bebis kommer ha sin spjälsäng inne hos oss första tiden. Det känns mest rättvist så.
Vi får se när Anton får flytta in på sitt nya rum, det är lite smågrejer kvar att ordna med innan. Också ska ju Antons farfar få måla något fint på väggen där inne också. Kommer bli så bra!
Men idag blev det iaf premiär i nya sängen i gamla rummet. När bilden togs skulle vi bara ta en bild för att visa, men Anton var fast besluten över att ligga kvar med oborstade tänder och traktorn i handen. Men mamma och pappa fick som de ville i slutet, rena tänder och ingen traktor ;)
Nu syns inte det på bilden, men det är en jätte fin bild av en nalle när uppe vid huvudet. Anton har lutat sig fram och pussat den massor med gånger. Han älskar sin nya fina säng!
Härliga söndag
Publicerat: 2011-01-09 Kl: 15:25:36 | I kategori: Allmänt | 2 kommentarerVA! Är det sant, ska vi åka skoter!!???
Ingen kan ju missa att dom kommer eftersom mamma har tagit fram reflexvästen hörselkåpor och glasögon till Anton och pappa Niclas passade tydligen på att matcha sin son med sina fina kläder.
Antons Farfar har ju flyttat hit upp till Liden med sin sambo Víktoria, så det passar ju utmärkt att åka på en lämpligt lång tur och säga hej till dom och kanske hjälpa till att lasta av lite från släpvagnen. Vilken tur att grabbarna är självlysande då de ska springa omkring på parkeringen där borta.
Här hemma roar jag mig med att pyssla på lite med kläder till bebisen, tvättar, viker, och börjar smått packa och göra iordning med bb väskan. Anton har fått en ny säng idag av sin mormor och morfar så den ska bäddas occh ställas på plats. Sådär lagomt med söndagspyssel med andra ord. Nu är rasten slut, dags att dyka ner i påsen med små söta bebiskläder igen.
Ingen kan ju missa att dom kommer eftersom mamma har tagit fram reflexvästen hörselkåpor och glasögon till Anton och pappa Niclas passade tydligen på att matcha sin son med sina fina kläder.
Antons Farfar har ju flyttat hit upp till Liden med sin sambo Víktoria, så det passar ju utmärkt att åka på en lämpligt lång tur och säga hej till dom och kanske hjälpa till att lasta av lite från släpvagnen. Vilken tur att grabbarna är självlysande då de ska springa omkring på parkeringen där borta.
Här hemma roar jag mig med att pyssla på lite med kläder till bebisen, tvättar, viker, och börjar smått packa och göra iordning med bb väskan. Anton har fått en ny säng idag av sin mormor och morfar så den ska bäddas occh ställas på plats. Sådär lagomt med söndagspyssel med andra ord. Nu är rasten slut, dags att dyka ner i påsen med små söta bebiskläder igen.
I tanken..,
Publicerat: 2011-01-08 Kl: 21:26:09 | I kategori: Allmänt | 0 kommentarerSammandragningar som någon gång gått över till något som mer känns som förvärkar. Tänker att "näe nu måste jag börja klocka dem" men så ger det tack ooc lov med sig.
Jag blir närvös, får svårare att andas och då gör det ondare i magen. Drömmer varje natt att jag föder barn eller hur jag ska ta mig till sjukhuset. Olika senarium om hur jag ska ta mig till stan och förlossningen, bil/ ambulans, jobbar Niclas och är borta? vem tar hand om Anton? Upp och kissa fem gånger per natt, försöka hitta en bra ställning att ligga i och försöka somna om. Vakna kallsvettig och orolig, kissa igen och försöka intala mig själv att det är bara att ta det lugnt och försöka slappna av. Nätterna är värst, är helt slut på morgonen då jag vaknar. På dagen kan man iaf styra sina tankar...men inte på nätterna.
Jag tänker att det blir som det blir. Jag kan ju inte sitta i bilen på väg in och säga " jävla skit, nu blev det för tidigt igen!" Det kommer gå bra, vi får ta det för vad det är och hur situationen ser ut.
Jag blir närvös, får svårare att andas och då gör det ondare i magen. Drömmer varje natt att jag föder barn eller hur jag ska ta mig till sjukhuset. Olika senarium om hur jag ska ta mig till stan och förlossningen, bil/ ambulans, jobbar Niclas och är borta? vem tar hand om Anton? Upp och kissa fem gånger per natt, försöka hitta en bra ställning att ligga i och försöka somna om. Vakna kallsvettig och orolig, kissa igen och försöka intala mig själv att det är bara att ta det lugnt och försöka slappna av. Nätterna är värst, är helt slut på morgonen då jag vaknar. På dagen kan man iaf styra sina tankar...men inte på nätterna.
Jag tänker att det blir som det blir. Jag kan ju inte sitta i bilen på väg in och säga " jävla skit, nu blev det för tidigt igen!" Det kommer gå bra, vi får ta det för vad det är och hur situationen ser ut.
Har idag gått in i vecka 35 (34+0)
Hittar inte sladden till kameran så det blir ju ingen bild. Men jag kan säga att det är trångt, mycket trångt i magen!
Känner mig stor fast jag antagligen inte ser så jätte stor ut.
ja, det var väl det jag skulle komma fram till tror jag.
Min pappa!
Publicerat: 2011-01-06 Kl: 12:04:18 | I kategori: Allmänt | 3 kommentarerIdag är det en stor dag! Är otroligt stolt över min pappa. Idag har han varit nykter i 10 år. Det är bland det bästa och största någon åstadkommit i mina ögon. Vi älskar dig pappa!
Då Anton föddes
Publicerat: 2011-01-05 Kl: 22:33:08 | I kategori: Allmänt | 5 kommentarerTänkte berätta om då Anton föddes 29 maj 2009
28 maj 2009
20:00 börjar mina värkar och kommer lite osammanhängande men håller i sig ca 30 sek
29 maj 2009
01:00 Ringer vi till förlossningen och de ber oss komma in, ingen jätte panik men vi bör komma så fort vi ätit något. Har ju ändå 5 mil till sjukhuset. Värkarna är då ca 1 min lång och det är 3 min mellan dem. Vi ringde på en gång då vi insåg att de faktiskt va regelbundna.
02:35 Inskrivning på förlossning, öppen 6 cm. Blir undersökt och får sätta mig i badet i smärtlindrande syfte. (mycket bra smärtlindring enligt mig)
04:05 Kliver upp ur badet och får börja träna med lustagsen.
04:35 Tar hål på hinnan (säger man så?) Så att vattnet går.
06:00 Hinner få någoluna kläm på hur jag ska hantera lustgasen innan de helt plötsligt säger att det är dags att lägga upp benen för nu ska det födas bebis. VA!!??? Var tog dessa två timmar vägen? Det kändes mer som en halvtimme.Här någon gång stätts en skalpelektrod på Anton, men pulsen på honom vill inte gå ner igen så läkare tillkallas. Vid det tillfället finns fyra personer + jag och Niclas i rummet. Barnmoska och undersköterska ( som det i vanligaste fall är) Läkare från neotalavdelning ( fanns tydligen med eftersom det var en förtidig förlossning) Å barnläkaren som ringdes in såklart. Gubben( barnläkaren) gick tack och lov efter en stund och jag tänkte att då är det ingen fara länge, för ju fler personer det är rummet ju sämre är det med mig och bebis!
Börjar iaf krysta och känner mig mer och mer lurad och förbannad för varje krystvärk som går. Hon sa ju varje gång " en gång till, ta i nu så är det snart klart" Jag tog i för kung och fosterland varje gång och han knappt andas mellan innan det visst var dags igen. men var tusan var bebis? Det kom ju aldrig upp någon på bröstet!
Barnmorskan pratade om ett litet "klipp" och det sved till och jag tänkte att " ja det var väl lika bra de, nu kanske vi kan plocka ut ungen istället"
06:20 Kom lilla Anton upp på min bröst. 2414 gram och 46 cm lång.
Jaha, där var vi med en liten bebis fem veckor för tidigt. Allt gick så fort så jag han inte förstå någonting. Niclas följde med Anton som fick flyttas till Neotalavdelning eftersom han hade det kämpigt med andningen. Själv la jag mig och sov som om inget hade hänt. Efter fyra timmar, då jag äntligen hade slutat skaka, må illa och kunde duscha så fick jag sätta mig i en rullstol och äntligen åka bort till Anton. jag visste ju inte ens hur han såg ut eftersom jag knappt hade tittat på honom mer än uppifrån.
I ett mörkt rum med fyra andra bebisar, massa skärmar, pipande ljud, sladdar och slangar så fanns en liten säng med min lilla son i. Jag hade inte alls fattat att han skulle ligga på det viset med all övervakning. Jag började grina så fort jag klev innanför tröskeln. Jag frågade om jag fick ta på honom eller kanske hålla honom men vi kom överens om att jag skulle få honom i min famn då vi kom tillbaka en stund senare( skulle bara kolla till honom en snabbis) eftersom det var lite halvbökigt att flytta honom. Efter tre dagar i det där rummet kunde vi få flytta in Anton till vårat rum eftersom han då klarade av att andas själv utan några problem och allt annat såg fint ut och han verkade frisk. Nu var det bara maten kvar, sondmatning och en liten släng av gulsot så han fick ligga under en lampa.
Men efter 2½ vecka på sjukhuset kunde han äta själv den mängd som han behövde och han hade börjat gå upp bra i vikt. Ingen mera sondmatning, bara amning . Äntligen fick vi lämna fängelset! Jag grät konstant i 2½ vecka och detta var nog den lyckligaste dagen i mitt liv, då vi fick åka hem som en familj! Han skulle då vara i vecka 37+2 ( om jag räknat rätt)
Mys med pappsen
Och äntligen hemma!
Bebis på plats
Publicerat: 2011-01-04 Kl: 21:17:28 | I kategori: Allmänt | 2 kommentarerFick biosupé av Niclas pappa och Vikotria i julklapp och igår eftermiddag så bestämde vi oss för att bara fara ner till stan på en gång. Anton fick vara med mormor och morfar och jag och Niclas åkte iväg för en härlig middag. Vi var inte riktigt överens om vilken film vi skulle se så vi delade på oss där. Niclas såg en "grabbfilm" och jag fick med mig min gravida vän Ann på Änglagård. Så där satt vi med magarna i vädret och mulade i oss och njöt av en väldigt bra film.
Jag har ju hört både bu och bä om Ängalård, men man måste såklart ha sett de två första filmerna och verkligen tycka om dem för annars är det ju helt klart att man inte tycker om denna. Man kan ju inet tro att man ska gå och se en ny svensk film och tro att man gillar den. Då försår jag att fiolk blir missnöjd. Men iaf, den var precis lika mysig, spännade och bra som den första filmen. Den var precis vad jag hade förväntat mig. Å den goda middagen med Niclas innan var alla tiders den med!
Hem till Huli och mormor och morfar där vi skulle krypa ner med Anton på "vårat" rum. Tänkte att " åh va skönt det ska bli att sova" men näe....har haft som knepig växtvärk i magen hela natten och sovit jätte illa! Kan nu i efterhand både känna och se att något har hänt med magen över natten. Ja, eftersom jag var hos barnmorskan idag så kunde hon konstatera att magen faktiskt hade sjunkigt och att bebis var fixerad, rackarunge! Inte komma än!! SNÄLLA! Vet egentligen inte om det hänt över natten men känslan är annorlunda och nu då hon konstaterat att så var fallet så känner jag ju att magen är annorlunda.
Jag vet att det inte behöver betyda att bebis kommer tidigre, det kan ta 7 veckor till också. Men jag tänker göra som jag gjorde vid förra graviditeten då jag i vecka 34 fick veta att bebis låg fixerad- jag packade väskan! Det gjorde dagen efter besöket och fick ju den natten åka in och föda också. Jag ska gå igenom lite imorgon och packa ner lite saker till oss och skriva en lista med det sista som får läggas ner då vi åker, så som kamera osv.
Så får vi väl helt enkelt se hur många veckor väskan får stå där och vänta. Känns lite gruvsamt, vill ju inte alls att du kommer nu! Du kan väl hålla dig inne till vecka 37 iaf. Det är 3 veckor dit. Efter det så är du mer välkommen lilla vän.
Men alltså. Är i vecka 34 idag (33+3) och det är 45 dagar kvar till beräknad förlossning (vecka 40) den 18 februari.
Min underbara familj
Publicerat: 2011-01-02 Kl: 20:18:45 | I kategori: Allmänt | 4 kommentarerDet krävs ju två för att göra barn, kommer inte som en chock va? ;)
Jag har haft turen att träffa världens finaste människa! Tillsammans har vi skapat universums underbaraste son!
Niclas Malm är mannen i mitt liv och helt underbara på alla sätt! Älskar mina två grabbar så det värker.
Vad skulle jag göra utan er? Snart blir vi en person till i vår familj och du är redan så älskad fast vi inte rikrtigt fått träffa dig än.
Jag har haft turen att träffa världens finaste människa! Tillsammans har vi skapat universums underbaraste son!
Niclas Malm är mannen i mitt liv och helt underbara på alla sätt! Älskar mina två grabbar så det värker.
Vad skulle jag göra utan er? Snart blir vi en person till i vår familj och du är redan så älskad fast vi inte rikrtigt fått träffa dig än.
Söndags surr
Publicerat: 2011-01-02 Kl: 12:15:31 | I kategori: Allmänt | 0 kommentarerNytt år, nya möjligheter.
Det nya året firades in här hemma med Carro, johan och deras Noel. Vi åt god mat och hade det trevligt.Igår hade vi en sån där riktig söndag, en skön dag. Vi han även med att handskotta hela gården och åka snow racer innan det hela slutade med pizza nere i Indal. Ja vi följde strömmen och gjorde som resten av Sverige.
Men egentligen så är det söndag idag va? Va förvirrad jag känner mig! Det är nog för att Niclas jobbar idag och jag tror att det är måndag. Men nu i veckan blir Niclas hemma med oss och det ser vi fram emot. Kanske kan bli en sväng på badhuset eller drakborgen tillsammans någon av dagarna.
Jag sitter nu i soffan och småtittar på Nils karlsson pyssling, Anton sover och mormor ( min mamma) är på väg upp för att hälsa på oss. Nu ska pysslingen städa och så småningom bada, det måste jag titta på. Det måste ju ha varit 10-15 år sedan man såg det här senast. Lite synd att Anton sover faktiskt, han hade säkert tyckt det varit bra.
